CTH's Historia

Egen yrkeskännedom, goda medarbetare och sinne för den tekniska utvecklingen ha gjort det möjligt för mössmakaresläkten att ständigt hävda sig i konkur- rensen och utveckla den från början anspråkslösa affären till en storindustri i sin bransch. Denna broschyr vill utgöra en liten blick tillbaka och samti- digt hugfästa tillblivelsen av ett nytt viktigt utbyggnadsskede i företagets historia.

Grundaren av hatt- och mössmakaredynastin hette Eric Forsberg och blev någon gång mot slutet av 1700-talet hattmakaremästare i Linde. En av hans fem söner hette Per. Denne, som ville visa, att han var karl för sin hatt, an- tog släktnamnet Ericson och arbetade under det nya namnet vidare i faderns yrke. Själv fick han fyra söner, av vilka den äldsta, Per Gustaf Ericson, övertog hattmakerirörelsen och betydligt utvidgade densamma. Han kallade sig »hattmakerifabrikör» — en antydan om den utveckling, som skulle komma.

Per Gustaf hade tio barn, nämligen fem söner, som alla hette Carl, och fem döttrar, som alla hette Maria, givetvis med ytterligare ett förnamn. Flera av barnen ägnade sig åt hatt- och mössbranschen men sonen Carl Theodor blev den som skulle taga steget fullt ut till industriell drift. Han föddes i Linde 1862 och började mycket tidigt i faderns rörelse, vilken han skötte som tjugoåring efter faderns bortgång. Snart nog blev han emellertid sin egen, och vi finna honom år 1883 i Kopparberg, där han hade sitt varulager, som han reste omkring i trakten och sålde. På höstmarknaden i Linde 1885 gjorde han goda affärer, sedan han flyttat verksamheten tillbaka till hem- staden. Här kom han emellertid i konflikt med sin äldsta syster Maria, som var en skarp atfärskvinna och ville höja hyran för Carl Theodor. Denne tog då hattlagret med sig till Borlänge och etablerade där i september 1885 en hatt- och mössaffär — den direkta upprinnelsen till det nuvarande företaget.

Den första butiken måste snart utvidgas och i början av 90-talet kom det första bygget på egen grund. Vid den stora branden i december 1900 förstör- des emellertid fastigheten fullständigt. Det enda som fanns kvar, var barnens lekstuga, i vilken C. Th. utan att låta sig nedslås av katastrofen skötte jul- kommersen, som bLev mycket livlig.

Efter branden ändrades stadsplanen och Sveatorget utlades. C. Th. fick tomt 111 i kvarteret Verdandi öster om torget, där han byggde upp ett stort stenhus som blev färdigt 1902. Här var mössfabriken inredd till 1914, då en ny fabriks- och kontorsbyggnad uppfördes. Affärens omsättning ökades år från år. 1922 tillkom fabriken för skinnvaror, i vilken byggnad även inrym- des garage. 1923 byggdes butiken om.

1926 hade omsättningen passerat millionen och företaget var färdigt för en ny stor utvidgning. 1927 firades åter invigningsfest då den nya, på höjden av dåtida teknik inrättade fabriken togs i anspråk. Kapaciteten var redan nu ungefär 1 000 mössor om dagen jämte övriga tillverkningar. C. Th. Eric- son tog även andra initiativ, som hela branschen haft nytta av. Så intresse- rade han exempelvis svenska väverier för tillverkning av mösstyger, vilken lyckades mycket bra.

C. Th. Ericson avled i augusti 1927 endast några månader efter det den nya stora fabriken tagits i bruk. Arvet efter honom som företagsledare togs av sonen Nils. Under dennes styrestid har utvecklingen fortsatts i samma raska takt och de lokaler, som 1927 tycktes så rymliga, ha återigen visat sig vara för trånga.

Den nya betydande utbyggnad,

som nu skett, har föregåtts av en grundlig planering. För ett företag av de dimensioner, som A. B. C. Th. Ericson numera nått, är det av yttersta vikt att såväl tillverkning som försäljningsverksamhet och det rent kamerala arbetet »flyter» utan friktion och onödig tidsutdräkt.



Råvarans gång genom fabriken till lager och förpackning och därifrån till kunderna får inte vara behäftad med några »flaskhalsar» för att låna ett modernt ut- tryck. Detsamma gäller pappersgången genom kontoret.

För den skull är nybyggnaden uppförd med tillvaratagande av alla rön, som gjorts på detta område. Planeringen är gjord så att tillverkningen skall kunna utvidgas med bibe- hållande av den smidiga arbetsgången. Själva fabriken har fått en längd av 80 meter, till största delen i fyra våningars höjd, vartill även komma källarutrymmen under hela fastigheten. Ljus och ventilationsproblem ha lösts på ett synnerligen effektivt sätt och inredningen i de olika lokalerna är ej blott praktisk utan även smakfull.

Fabriks- och arbetslokaler äro ljusa och luftiga med utomordentligt god ventilation. Toalettrum och tvättrum äro kakeiklädda och alla trappor äro utförda i grön Kolmårds- marmor. 1 kontorsvåningen är all inredning i ljus ek.

Ett stort, soligt och trivsamt lunchrum med tillhörande solaltaner där man har en härlig utsikt över den vackra Tunaslätten med blånaude berg i bakgrunden står till personalens förfogande. Köket har en hypermodern inredning — en fröjd för varje husmoder! Hela nybyggnadens ytinnehåll är 4500 kvm.

»C. Th.» och »C. Th. mössan» ha redan från sin födelse varit populära och uppskattade. Genom den stora nybyggnaden har fabriken fått möjligheter att snabbare och i ännu större omfattning tillgodose den alltmer ökade efterfrågan på de välkända fabrikaten. Den ytterligare förbättringen i kundbetjäning som nybyggnaden möjliggjort, kommer med sä- kerhet att uppskattas av kundkretsen.

För att underlätta telefonbeordringen har telefonanropet »Cetehå» införts. Många intressanta planerings- och inredningsdetaljer kunna ej medtagas i en liten bro- schyr som denna.

Läsaren torde dock av den följande bildserien finna, att företagets lokaler disponerats på ett rationellt sätt. Låt oss ledsaga Eder på en rundvandring genom företaget!