Historia

»HATT-ERIK har de bästa hattar och mössor som finns», sade dalkarlarna efter ett bilmissöde, då C. Th. Ericsons hela provlager legat på älvbotten utan att förlora färgen. De varor som tillverkats av fem generationer hatt- och mössmakare i den Ericsonska släkten, har alltid åtnjutit ett gott rykte.

Egen yrkeskännedom, goda medarbetare och sinne för den tekniska utvecklingen har gjort det Porträtt på grundarenmöjligt för mössmakaresläkten att ständigt hävda sig i konkurrensen, och utveckla den från början anspråkslösa affären till en storindustri i sin bransch. Denna broschyr vill utgöra en liten blick tillbaka och samtidigt hugfästa tillblivelsen av ett nytt viktigt utbyggnadsskede i företagets historia.

Grundaren av hatt- och mössmakaredynastin hette Eric Forsberg, och blev någon gång mot slutet av 1700-talet hattmakaremästare i Linde. En av hans fem söner hette Per. Denne, som ville visa att han var karl för sin hatt, antog släktnamnet Ericson och arbetade under det nya namnet vidare i faderns yrke. Själv fick han fyra söner, av vilka den äldsta, Per Gustaf Ericson, övertog hattmakeri rörelsen och betydligt utvidgade densamma. Han kallade sig ”hattmakerifabrikör” – en antydan om den utveckling som skulle komma.

Per Gustaf hade tio barn, fem söner som alla hette Carl, och fem döttrar som alla hette Maria, givetvis med ytterligare ett förnamn. Flera av barnen ägnade sig åt hatt- och mössbranschen, men sonen Carl Theodor blev den som skulle taga steget fullt ut till industriell drift. Han föddes i Linde 1862 och började mycket tidigt i faderns rörelse, vilken han skötte som tjugoåring efter faderns bortgång. Snart nog blev han emellertid sin egen, och vi finna honom år 1883 i Kopparberg, där han hade sitt varulager, som han reste omkring med i trakten och sålde. På höstmarknaden i Linde 1885 gjorde han goda affärer, sedan han flyttat verksamheten tillbaka till hemstaden. Här kom han emellertid i konflikt med sin äldsta syster Maria, som var en skarp affärskvinna och ville höja hyran för Carl Theodor. Denne tog då hattlagret med sig till Borlänge och etablerade där i september 1885 en hatt- och möss affär — den direkta upprinnelsen till det nuvarande företaget.

Den första butiken måste snart utvidgas, och i början av 90-talet kom det första bygget på egen grund. Vid den stora branden i december 1900 förstördes emellertid fastigheten fullständigt. Det enda som fanns kvar var barnens lekstuga, i vilken Carl Theodor, utan att låta sig nedslås av katastrofen, skötte julkommersen som blev mycket livlig.

Efter branden ändrades stadsplanen och Sveatorget anlades. Carl Theodor fick tomt 111 i kvarteret Verdandi öster om torget, där han byggde upp ett stort stenhus som blev färdigt 1902. Här var möss fabriken inredd till 1914, då en ny fabriks- och kontorsbyggnad uppfördes. Affärens omsättning ökade år från år. 1922 tillkom fabriken för skinnvaror, i vars byggnad även inrymdes garage. 1923 byggdes butiken om.

1926 hade omsättningen passerat miljonen och företaget var färdigt för en ny stor utvidgning. 1927 firades åter invigningsfest då den nya, på höjden av dåtida teknik, inrättade fabriken togs i anspråk. Kapaciteten var redan nu ungefär 1 000 mössor om dagen jämte övriga tillverkningar. Carl Theodor Ericson tog även andra initiativ som hela branschen haft nytta av. Han intresserade exempelvis svenska väverier för tillverkning av möss tyger, vilket lyckades mycket bra.

Carl Theodor Ericson avled i augusti 1927, endast några månader efter det den nya stora fabriken tagits i bruk. Arvet efter honom som företagsledare övertogs av sonen Nils. Under dennes styrestid har utvecklingen fortsatt i samma raska takt, och de lokaler som 1927 tycktes så rymliga, har återigen visat sig vara för trånga.

Den nya betydande utbyggnader

Det som nu skett, har föregåtts av en grundlig planering. För ett företag av de dimensioner som ABC.Th. Ericson numera nått, är det av yttersta vikt att såväl tillverkning som försäljningsverksamhet och det rent kamerala arbetet ”flyter” utan friktion och onödig tidsutdräkt.

Råvarans gång genom fabriken till lager och förpackning och därifrån till kunderna, får inte vara behäftad med några ”flaskhalsar” för att låna ett modernt uttryck. Detsamma gäller pappersgången genom kontoret.

För den skull är nybyggnaden uppförd med tillvaratagande av alla rön som gjorts på detta område. Planeringen är gjord så att tillverkningen skall kunna utvidgas med bibehållande av den smidiga arbetsgången. Själva fabriken har fått en längd av 80 meter, till största delen i fyra våningars höjd, vartill även komma källarutrymmen under hela fastigheten. Ljus och ventilationsproblem har lösts på ett synnerligen effektivt sätt, och inredningen i de olika lokalerna är ej blott praktisk utan även smakfull.

Fabriks- och arbetslokaler äro ljusa och luftiga med utomordentligt god ventilation. Toalettrum och tvättrum äro kakelklädda, och alla trappor äro utförda i grön Kolmårdsmarmor. I kontorsvåningen är all inredning i ljus ek.

Ett stort, soligt och trivsamt lunchrum med tillhörande solaltaner, där man har en härlig utsikt över den vackra Tunaslätten med blånande berg i bakgrunden, står till personalens förfogande.

Köket har en hypermodern inredning – en fröjd för varje husmoder! Hela nybyggnadens ytinnehåll är 4500 kvm.

”C. Th.” och ”C. Th. mössan” ha redan från sin födelse varit populära och uppskattade. Genom den stora nybyggnaden har fabriken fått möjligheter att snabbare och i ännu större omfattning tillgodose den alltmer ökade efterfrågan på de välkända fabrikaten. Den ytterligare förbättringen i kundbetjäning som nybyggnaden möjliggjort, kommer med säkerhet att uppskattas av kundkretsen.

För att underlätta telefonbeordringen har telefonanropet ”Cetehå” införts. Många intressanta planerings- och inredningsdetaljer kunna ej medtagas i en liten broschyr som denna.

Läsaren torde dock av den följande bildserien finna, att företagets lokaler disponerats på ett rationellt sätt. Låt oss ledsaga Eder på en rundvandring genom företaget!


Comments & Responses

Kommentera